Från värme till kyla till värme..

Vi har intensiva veckor bakom oss, och intensiva veckor framför oss. Så är det ibland. För en månad sedan kom mina föräldrar på besök, 6 år sedan sist så det var dags. Även om vi har haft mycket arbete så har vi kunnat njuta av samvaron. Barnen fick sommarlov i mitten av februari och vi har hunnit med lite playa här på kusten. Det är regnperiod och en ibland kvävande värme, på vissa platser har översvämningarna skapat problem och myggen frodas.

Sista veckan innan mamma och pappa åkte hem så begav vi oss upp i Anderna, till det kalla och regniga Quito och till djungelstaden Chaco där vi bodde 2011-2012. Regnet har skapat problem där också, inte genom översvämningar utan genom ständiga jordskred och farliga vägar. En sådan resa fylls givetvis av en hel del nostalgi, att besöka de platser där mina föräldrar började arbeta under tidigt 80-tal. Vi besökte Linares där Rafael och Orfelina ligger begravda, pionjärer inom kyrkan i regionen och gamla vänner.

Men även för oss finns det en nostalgi i att besöka Chaco, platsen där Natanael levde några av sina första år. När vi besökte Susana Ango och Dario Baquero, där vi bodde, kom tårarna. Vi fick också möta den välmående och växande församlingen, jag fick predika och glädjas över framåtandan som finns. Den nybyggda kyrkolokal som invigdes 2011 är nu på väg att bli ungdomslokal, där den gamla kyrkan stod har en ny byggnad rests, en enorm kyrka med plats för runt 600-700 personer.

Även den del av mentorsteamet som bor i Amazonas-regionen kunde träffas, för att samtala om strategi och för att äta tillsammans. Några veckor tidigare kunde jag träffa mentorerna i Guayaquil och det är fint att se att arbetet fungerar, pastorer får stöd genom besök och samtal.

Tiden går dock alltför snabbt och i torsdags flög mina föräldrar hem. Vi återvände till kusten för att packa om, imorgon måndag åker vi till Mexico för att under tre veckor finnas med på Apg29-skolan som pågår. Andrea och jag kommer undervisa och stödja skolan och eftersom det är sommarlov här så kan våra barn följa med. Dessutom kommer vi ha lite semester tillsammans med Miguel och Alejandra, vänner som vi lärde känna på den första skolan i Chile 2006.

Så igår påmindes vi plötsligt om det som hände här 2016, då jorden skakade. Jordskalv är ganska vanliga så vi reagerade inte så mycket, barnen fortsatte med sitt efter att först ha sprungit ut ur huset. Ganska snart såg vi på nyheterna att det inte bara var ett skalv utan flera, och att det klassades som jordbävning. Södra delarna av Ecuador drabbades, hus har rasat och minst 14 människor har dött. De vi känner mår bra, men alla lever lite med med nerverna utanpå när detta händer.

Vi återkommer förhoppningsvis med en blogg från Mexico.

Paz/ Petter