En stressig tid går mot sitt slut, då vi har avslutat delar av arbetet vi står i, packat, ordnat med huset och tusen saker till. Vi har alla levt i någon form av vemod, då vi ser fram emot Sverige och det som kommer men samtidigt en nästan overklig känsla kring att vi flyttar hem till Sverige med idéen att vi faktiskt ska bo kvar under överskådlig tid. Ecuador är ju också hemma.
Vemod är nog ett bra begrepp för att beskriva det vi går igenom, barnen mår bra och även om tårarna kommer så är de lugna.
Älskade Ecuador, detta underbara vackra land, som just nu drabbats så hårt av våld och osäkerhet. Igår natt, när den sista väskan var packad och jag äntligen skulle sova, så smäller plötsligt flera skott i snabb takt. Det visar sig att ett hus på en parallellgata har beskjutits, ingen skadad och motivet är oklart.
Nu idag skulle flyget gå, men en stor trafikolycka vid infarten till Guayaquil innebar 4 timmar i kö och ett ombokat flyg. Imorrn, den 15e, lämnar vi dock landet, om inget mer händer. 🙂
Paz/Petter
Familjen Hermansson 
Önskar allt gott och mest av allt Guds välsignelse till er i ert ” nya” liv framöver! Förstår att ni blir saknade av många i Ecuador och framför allt av hela fam. Vallejos
Kramar från Ulla Britt och Gerth
Ãnskar er en god resa och välkommen till Sverige!
Arne